Detta är "8. Pingstdagen - "Shavuot" (Del 2 av 2)"
Se även del 1: 7. Pingstdagen - "Shavuot" (Del 1 av 2)
Moses på Sinais Berg likt Pingstdagen
Midrash är en judisk skrift nedtecknad på 200-talet som innehåller en muntlig tradition och ansågs vara ett komplement till Torah. Midrash innehåll var välkänt och undervisades muntligt i synagogor vid Jesu tid. Enligt Midrash mullrade Guds röst som 70 tungor, 70 språk, på Sinais Berg inför Moses och folket. Detta skedde på dagen för Shavuot, pingstdagen. Enligt Judisk tradition representerar siffran 70, 70 nationer. Detta är de 70 folk som nämns i Första Moseboken. Dessa 70 nationer symboliserar världens nationer, världens folk och alla världens människor. I Apostlagärningarna, när folket från världens alla nationer samlats i Jerusalem och hör alla språk talas på pingstdagen, påminner detta om hur Gud talade till det utvalda folket på Sinais Berg många år tidigare till Moses och folket på Sinais Beg, enligt Midrash:
"När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: "Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen,
vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber — ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar." I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: "Vad betyder detta?" Men andra gjorde sig lustiga och sade: "De har druckit sig fulla på halvjäst vin."
Apostlagärningarna 2:1-13
Guds kraft dånade som en stormvind och Guds Ande fyllde hela huset. Guds Heliga Ande, skrivs "Ruach HaKodesh" på hebreiska . Ruach är ordet för vind och vi kan läsa att en stormvind fyller huset, HaKodesh, vilket översätts "Helig" betyder egentligen "avskild" i bestämd form.. Tillsammans betyder Ruach Hakodesh, "Avskild Vind", eller Helig Vind eller Ande. Stormvinden var alltså Ruach HaKodesh, Guds Heliga Ande.
Människor från alla länder
Förutom lärjungarna och lokala efterföljare hade det samlats folk från alla länder i den då kända världen. Detta är just vad de 70 nationerna representerar. Ett stort antal människor tycks vara samlade, och “huset” måste varit gigantiskt. Huset man talar om är troligen Guds Hus eller ett närliggande offentligt hus där en stor mängd människor kunde samlas.
Shavuot skuggbilder
Lägger vi samman Pingstdagens händelser då
- Folket hör det talas på många språk på Sinais berg
- Många språk på Pingstdagen
- De två syrade bröden som pekar på både judar och hedningar
- De 70 nationerna som är världens folk
- Räknandet av omer där skörden mognar
ser vi ett mönster som tillsammans pekar på skördetiden för världens nationer. Skörden växer till och mognar för alla världens folk, för både jude och hedning, jude och grek.
| https://www.youtube.com/watch?v=L36j2SmBYGA |
Guds Finger - kraft
På högtiden Shavuot efter 40 dagar med Gud på Sinais berg kommer Moses ned med stentavlorna med de tio budorden:
"Herren gav mig de två stentavlorna, på vilka Gud med sitt finger hade skrivit alla de ord han uttalade när ni var församlade vid berget och Herren talade till er ur elden. Efter fyrtio dagar och fyrtio nätter gav Herren mig de två stentavlorna, förbundstavlorna."
5 Moseböckerna 9:10-11
Enligt Judisk tradition kopplar därför Shavuot (pingstdagen) till den högtiden då Moses får Torah (Moseböckerna). Gud skrev budorden med "sitt finger". Guds Finger är ett uttryck för Guds kraft och Andes kraft. I följande vers likställer Jesus Guds finger med Guds kraft. Han säger:
"Men om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er."
Lukas 11:19-20
Redan i Egypten, före uttåget, talas om Guds kraft i form av Guds finger:
"...myggorna var överallt, på människor och boskap. "Detta är Guds finger", sade siarprästerna till farao. Men farao var obeveklig: han lyssnade inte till Mose och Aron, alldeles som Herren hade sagt."
2 Moseboken 8:18-19
Guds finger var ett uttryck för Guds kraft. Psaltaren talas om Guds fingrar:
"När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?Psaltaren 8:4-5
Gud kallar upp Moses på Berget Sinai, där gav Gud Moses omfattande instruktioner, som sedan har nedtecknats i Torah, Moseböckerna.Avslutningsvis får Moses Guds två stentavlor med de tio budord som sammanfattar Guds instruktioner, Guds undervisning:
"När Gud hade talat med Mose på Sinai Berget gav han honom de två tavlorna som ett förbundstecken, tavlor av sten, som Gud hade skrivit på med sitt finger."
2 Moseboken 31:18
Gud hade skrivit budorden med sitt finger, Guds kraft, Guds andes kraft på stentavlorna. När Guds Ande många år senare faller över lärjungarna i Jerusalem är det en fullbordan av ”Guds Finger” som gav Torah där Guds Ande och kraft också hjälper oss med förståelsen av Herrens ord, Guds instruktioner.
"Vårt evangelium kom inte till er bara som ord utan också med kraft och helig ande, i fullt mått; ni vet ju vad vi förmådde göra bland er, för er skull. Och när ni hade tagit emot ordet följde ni vårt exempel och därmed Herrens eget under många lidanden, med den glädje som den heliga anden ger."
1 Thessalonikerbrevet 1:5-6
I Hebreerbrevet citeras från profeten Jeremia 31:33 om ett nytt förbund som skall inristas av Gud i våra hjärtan:
"Detta är det förbund jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren(Jehovah): Jag skall lägga mina lagar(Torah) i deras sinnen och inrista dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud (Elohim), och de skall vara mitt folk."
Hebreerbrevet 8:10
Guds undervisning (Torah) samma undervisning som på berget Sinai, inristats nu med "Guds finger", Guds kraft i våra hjärtan. Genom Guds helige andes kraft och vägledning kan ordet verka i våra hjärtan. Ordet som är till av kraft och helig ande är båda nu verksamma tillsammans. Både ordet och Guds kraft i form av helig ande verkar tillsammans.
Individen
Som individer, du och jag, lämnade vi synden bakom oss på påsken. På Påsken dog och uppstod Jesus för oss och tog våra synder på sig. Vi lämnade det gamla livet bakom oss. Vi behöver nu fylla på med en ny begreppsbild, vi lämnar världens synsätt och fyller oss med Guds sanning. Guds heliga ande hjälper oss med förståelsen av ordet, Guds begreppsbild, den sanna verkligheten. Påsken är första steget i vår frälsning, då vi vänder oss mot Gud, då vi väljer att följa Gud och det är då vi lämnar syndens slaveri bakom oss. Shavuot representerar den ständiga omvändelsen, en utveckling framåt tillsammans med Gud. En vandring som leder oss till det förlovade landet, himmelriket, och sista tiden, som representeras av hösthögtiderna.
Så här står det:
"Därför, mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta."
Filliperbrevet 2:12
Vår Gudsrelation är något som vi dagligen behöver jobba på:
"En sorg efter Guds vilja leder till en omvändelse som ger frälsning och som ingen behöver ångra, medan världens sätt att sörja leder till död"
2 Kollosserbrevet 7:10
Guds ord och Guds instruktioner leder till liv läste vi i Hesekiel 20:10-11. Förståelsen av Guds instruktioner är en ständig process. Så här står det i Apostlagärningarna:
"Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som omvänder sig till Gud utan bara skriva till dem att de måste avhålla sig från sådant som har orenats genom avgudadyrkan och från otukt, köttet av kvävda djur och blod. Ty Mose har i alla tider haft sina förkunnare i varenda stad, och han läses i synagogorna varje sabbat."
Apostlagärningarna 15:19-21
Gör inte Omvändelsen svår, starta med det mest väsentliga, står det. Man samlades i synagogorna och fick där undervisning i Guds Ord," Torah". Man säger att Mose förkunnare, Moseböckerna (Torah) läses i synagogorna varje sabbat, Det vill säga, att I sinom tid skulle man få undervisning om hela Guds Ord. Guds ord är viktigt men bördan var alltför tung om all förändring skulle ske på en gång, på en dag. Istället skulle det få ta tid, en successiv omvändelse, eller daglig omvändelse, en process.
Som hedning, icke-jude, var förståelsen av Torah mer avlägsen än för en född Jude. Hedningens begreppsbild var mer avlägsen än Judens Gudsbild vid Jesu tid:
"Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod."
Efesierbrevet 2:13
När vi lämnat Slaveriet och bildligt är på väg till det förlovade landet, vi har tagit emot Jesu frälsning och har startar ett nytt liv behöver vi behöver fylla på med Guds förståelse och begreppsbild. Guds Ord och Guds andes ledning och beskydd kan båda verkar i våra liv tillsammans. På Shavuot (Pingsten) fick vi Torah som kom av Guds kraft, Guds Andes kraft. Guds andes kraft hjälper oss med Torah, Guds Undervisning, som kan inristas i våra hjärtan.
Skuggbild: Moses leder vägen men Jesus tar oss över tröskeln
Att följa Moses, att vara Mose lärjunge var att följa Torah och skrifterna. I Johannes står det:
"De frågade honom: "Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?" Han svarade: "Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?" Då snäste de av honom och sade: "Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar."
Johannes 9:26-28
Till Moses gavs budorden, Torah, Guds undervisning. Men Gud förbjuder Moses att komma in i det förlovade landet. Här ser vi en fantastiskt spegelbild, en intressant skuggbild. Josua tar över efter Moses går bort och det är Josua som leder folket in i det förlovade landet. Namnet Jesus är en grekisk version av namnet Josua.
Det är alltså Moses, Torah och ”lagen” som leder folket 40 år i öknen men det är Josua, eller Jesus som tar folket in i det förlovade landet. I våra liv, är Torah en guide, en undervisning men det är tron på Jesus, Josua eller Yeshua som leder oss in i himmelriket, Guds rike. I våra liv behöver vi ordets vägledning, Guds undervisning, Guds Ord, Torah men det är Josua, ”Jesus” som för oss sista biten in i himmelriket, Guds Rike…..
