Kof är nittonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

Det antika hebreiska tecknet för Kof illustrerade ett nålsöga. Nålsögat var cirkulärt och var en del av nålen som användes till att sy. Det hebreiska språket fokuserar på funktionen av objektet. Någon som syr måste fokusera, dedikera tid för det detaljerade arbetet. Kof symboliserar att fokusera och lägga tid:

Vid tiden för Abraham (ca 1800-f.kr) och framåt skrevs tecknen likt ovan. Efter tiden i Egypten och runt tiden vid Kung David hade Kof förändrats obetydligt:

När det Israeliska folket blev bortförda till Babylon på 5-600-talet F.Kr anpassade man tecknen till Arameiska tecken. Tecknet för Kof förändrades ytterliggare:

Det nya skrivsättet tog man tillbaka till Israel medan folket som varit kvar i landet och folken runt om kring Israel, fortfarande skrev med de antika tecknen. Arkeologiska fynd visar att Moabiterna (Nordvästra Jordanien), Samarierna(Nord om Jerusalem) och Fenicierna (Libanon) använde ett snarlikt alfabet. Vid tiden för Jesus användes båda sätten att skriva. Det arameiska sättet att skriva blev den still som tog överhanden och är snarlik den stil som används än idag.

Numeriskt

Kof är nummeriskt siffran 100.

Referens:
https://www.ancient-hebrew.org/alphabet/index.htm

https://en.wikipedia.org/wiki/Phoenician_alphabet

https://en.wikipedia.org/wiki/Moabite_language